STRAFFRÄTT

Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB

Får man spela in ett samtal utan medgivande?

Regler som rör inspelning av samtal utan medgivande hittar du i 4 kap.  Brottsbalken om brott mot frihet och frid. Det framgår av 4 kap. 9 a § brottsbalken att den som med tekniskt hjälpmedel olovligen spelar in eller avlyssnar samtal i enrum, utan att själv vara med begår olovlig avlyssning. För att inte begå något brottsligt så krävs det alltså antingen samtycke eller att du själv medverkar i samtalet.

Det finns ingen bestämmelse som säger att du begår något brottsligt när du spelar in ett samtal som du själv deltar i. Inspelningen kan därför användas som bevismaterial i en utredning utan att du kan dömas för olovlig avlyssning.

Uppsåt

Uppsåt är ett begrepp som används inom straffrätten som innebär att gärningspersonen har handlat medvetet, med syfte att åstadkomma en viss effekt. Vissa brottsbeskrivningar kräver uppsåt för att gärningspersonen ska kunna dömas.

Det finns olika typer av uppsåt; avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt. Man kan säga att de olika typerna kräver olika nivå av medvetenhet hos gärningspersonen.

Avsiktsuppsåt innebär att det är en medveten, kontrollerad gärning som utförs i syfte att en viss följd ska inträffa.

Insiktsuppsåt förutsätter att gärningspersonen ser ett visst faktum som mycket sannolik, man kan säga att gärningspersonen har en praktisk visshet i förhållande till såväl följder som omständigheter.

Likgiltighetsuppsåt innebär att gärningspersonen misstänker att en följd kommer att inträffa eller att en omständighet föreligger men är likgiltig för att det sker.

Enligt huvudregeln räcker alla uppsåtsformerna för ansvar, det finns dock undantag där det krävs så kallat kvalificerat uppsåt för ansvar. Detta innebär att det krävs avsiktsuppsåt. Till exempel krävs det uppsåt för att dömas för mord medan det räcker med att ha begått brottet genom oaktsamhet för att dömas till vållande till annans död.

STRAFFRÄTT ›Ärekränkning, 5 kap. BrB

Påhopp, personangrepp och förtal

Ofredande

4 kap 7 § brottsbalken – för detta brott ska personen ha fysiskt antastat någon såsom att knuffa, spotta eller sätta krokben till exempel. Men det innefattar även att utsätta någon för annan störande kontakt eller hänsynslöst agerande om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt. Detta innefattar att fönstertitta, även att mobba någon. Någon måste bli störd av beteendet, den som ofredar måste vara medveten om att denne gör något fel samt att ni som blir utsatta måste uppfatta beteendet. Brottet ofredande kan ge böter eller fängelse upp till 1 år.

Förtal

5 kap 1 § brottsbalken – Det beror på vad grannarna har sagt till varandra. För detta brottet ska personen ha utpekat någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som är ägnat att utsätta personen i fråga för andras missaktning. Personens uttalanden kan vara rättfärdigade om det anses försvarligt att lämna uppgiften och uppgiften var sann och denne hade en skälig grund för den. Det är svårt att veta vad de pratat om, om du skulle få reda på att de spridit gamla rykten, domar, falska uppgifter mellan sig hade detta brottet kunnat bli aktuellt för det är vanligtvis inte ok. Det ska vara fråga om allvarligare uppgifter, till exempel: påstå att personen är ohederlig, försummar barn, är lögnaktig. Avgörande är om den är avsedd att förändra folks attityd om personen.

Vid brottet förtal lämnas informationen/meddelandet till någon annan, vid brottet förolämpning lämnas informationen /meddelandet direkt till offret. Brottet förtal kan resultera i böter.

Förolämpning

5 kap 3 § - för förolämpning ska personen rikta beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon och detta beteende ska vara ägnat att kränka dennes självkänsla eller värdighet. Syftet är alltså att såra någon. Om de kallar dig för kränkande saker (hotelser, beskyllning) och står och skrattar framför dig, detta inte ok. Förolämpning kan ge böter eller fängelse i högst 6 mån.

5 kap. Om ärekränkning

1 § Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.

Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.

2 § Om brott som avses i 1 § är grovt döms för grovt förtal till böter eller fängelse i högst två år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen eller annars var ägnad att medföra allvarlig skada.

Lag (2017:1136).

3 § Den som, i annat fall än som avses i 1 eller 2 §, riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan döms, om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet, för förolämpning till böter.

Om brottet är grovt, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (2018:1745).